Logga inLogga in


   
 
 
 
 
 
 
 

Artiklar och nyheter från hälsan och välmåendets värld!

 

Relaterade artiklar

1

Få företag och sexiga lår


För kvinnor över hela världen, alla former av kvinnlig specifik utbildning, inbegripet övningar f... »  Läs mer

2

Vad har du för BMI? Vad betyder ...


Med några ord och sedan ditt BMI eller Body Mass Index sätt och mäta ditt kroppsfett procent i fö... »  Läs mer

3

Är Din Fitness Center ljud?


Allt fler försäkringsbolag ger rabatter om hälsa och fitness klubb medlemskap, så det kan vara en... »  Läs mer


Goda råd om stress

Hälsa Psykologi

Skriven av:
Thomas Ihn Hansen
Cand. Pæd. Psyk. Kognitiv coach och utbildare. Grundare av Consultancy Ihn Consulting.
  • Vad gör vi när vi känner oss stressade?
  • Hur kan du göra dig av med negativ stress?
  • Vad kan du göra för att minska din stressnivå?

Det finns många goda råd hur man minskar stress, som är viktiga att känna till i dag. Men stress drabbar olika personer olika. Därför är det omöjligt att ge en definitiv metod för hur man ska hantera stress. Trots det finns det konstruktiva metoder som den som lider av stress kan använda.
Några användbara metoder, i det här sammanhanget, listas här nedan.

Förväntningar

Är du en sådan person som blir stressad för att du har höga krav på dig själv? Förväntar du dig att du ska kunna tackla alla utmaningar och uppgifter själv?
När du utför en arbetsuppgift så tänker du kanske att det måste göras lika bra varje gång. Du arbetar och du arbetar i all oändlighet och du tar antagligen inte så många pauser som du behöver.
Du är en person som måste gå igenom alla uppgifter som du får i minsta detalj, och du tror att en bra och grundlig struktur är lösningen till nästan allt. Du blir ofta bekräftad på din arbetsplats och du får beröm och stöd i ditt arbete. Du kan lätt få fler arbetsuppgifter, och du löser dem med gott mod och massor av energi. Men, i takt med att antalet arbetsuppgifter ökar, upplever du att du inte kan utföra dem så bra som du skulle vilja. Du upplever att du pressar dig själv hårdare för att utföra arbetsuppgiften. Du börjar ligga vaken på nätterna och grubbla över dina arbetsuppgifter, och snart märker du hur minsta lilla arbetsuppgift känns jobbig. Du upplever också hur du långsamt börjar känna dig mer osäker på ditt jobb och du fortsätter i nedåtspiralen. Känslan av säkerhet som du kände tidigare upplevs nu som osäkerhet och det känns inte bra.
Hur löser du det här?

Problemet med dina förväntningar på dig själv kontrolleras av din inre dialog, som bland annat är hur du önskar att andra människor upplever dig, hur du vill uppleva dig själv och därmed även rädslan för att misslyckas.

Det kan finnas många lösningar och ibland är det nödvändigt att kontakta en psykolog eller en coach för hjälp.
Det du kan göra, i en situation som denna, är att omvärdera dina förväntningar. Detta kan till exempel göras genom att undersöka dem aktivt. Här är det viktigt att du förstår vilka valmöjligheter de här förväntningarna ger dig och vilka begränsningar de ställer dig inför. Fråga dig själv:

Var kommer de ifrån?
  • Hur får de här förväntningarna dig att känna dig?
  • < li> Vad skulle hända om du hade lägre förväntningar på dig själv? < li>Vad önskar du dig av livet? < li>Så som ditt liv är just nu, agerar du konstruktivt för att uppfylla de här drömmarna? < li>Uppfyller förväntningarna de här drömmarna? < li>Hur gör de det/ hur gör de det inte? < li>Vad kan du göra för att komma nämre det du verkligen vill ha?

Frågorna är formulerade så att du kommer att få reda på om du agerar konstruktivt för att uppnå det du vill ha – du kommer också att bättre förstå varför du blir stressad:

  • Hur påverkar mina känslor, mina handlingar och mina tankar mig?
  • Vilka tankar, känslor och handlingar bidrar till att jag blir stressad?
Nu ska vi gå igenom din problemlösningsförmåga.

Problemlösning

Problemlösning handlar om att lösa problem i samband med alla de utmaningar som du ställs inför.
Du måste vara medveten om att det inte alltid är andra människor som utmanar dig utan att du ofta aktivt själv bidrar till hur stor utmaningen är.

Människor löser mindre problem varje dag. Ofta märker vi inte att vi löser problem, till exempel när vi köper mjölk – eftersom vi behöver det. Vi märker bara av vårt problemlösande när vi ställs inför en utmaning som vi inte kan lösa omedelbart eller utan att först göra en uppskattning av problemets typ och omfattning.
Problemlösning betyder att man löser ett problem på ett tillräckligt tillfredsställande vis, som gör att problemet inte längre känns så stort. Vi har inte uppnått äkta problemlösning förrän vi inte längre upplever problemet som ett problem.
Så, problemlösning handlar om att hitta bra lösningar på ett problem och att därigenom uppnå en känsla av tillfredsställelse. När denna känsla har infunnit sig så sjunker stressnivån och en känsla av balans infinner sig. När vi inte kan lösa de problem som vi behöver kunna lösa uppstår komplikationer. Hur vi ska hantera problemet och den känslomässiga belastning det ger oss?
Det här är en upplevelse som många känner igen – du har troligtvis själv upplevt något liknande någon gång.
Försök att ställa följande fråga till dig själv:

  • Har jag gett mig själv tillräckligt med tid för att kunna utföra jobbet/ lösa problemet?

Tid är en faktor som påverkar hur väl vi löser ett problem – ofta ger vi inte oss själva nog med tid för att fatta rätt beslut eller vidta rätt åtgärder. Vi är tvärtom experter på att lösa problem på kort sikt, vilket innebär att vi sällan hittar en verklig lösning på problemet. Det slutar med att vi försöker lösa problemet så snabbt som möjligt istället för att noggrant och under en lång tidsperiod lösa problemet och därigenom lära oss att acceptera att problemlösande tar tid.

  • Vet jag tillräckligt om problemet för att kunna lösa det?

Kunskap om vad det är du håller på med och vad som krävs för att lösa problemet är a och o vid problemlösning. Undersök dina problem och identifiera vad de handlar om. Nöj dig inte förrän alla fakta är på plats – vi utmanas ofta på alla nivåer: känslomässigt, kunskapsmässigt och så vidare. Detta kan föra tankarna bort från själva problemlösningen.
Tag reda på vilka frågor som problemet väcker i dig – var aktiv vad det gäller att hitta svar på dem, eftersom de ofta avslöjar att vad du verkligen vill ha är ett svar på hur problemet påverkar dig? Tag reda på hur och vad som krävs för att göra dig nöjd – vilka frågor är mer brådskande än andra? Efterhand som du lär dig mer om problemet minskas också stressnivån, eftersom den ofta är förknippad med brist på kunskap och förmåga att se igenom problemet.

  • Kan jag lösa problemet själv eller behöver jag hjälp?
  • Många människor tror att de inte kommer att stöta på något problem som de inte kan lösa själv, men i verkligheten händer det oftare än vad man kan tro. Det räcker inte alltid att samla kunskap - att ge sig själv tid att lösa problemen. Ibland hamnar vi i en situation där vi inte kan se hur problemet påverkar oss. Vi upplever att oavsett vad vi än gör så finns problemet kvar oförändrat. Det är framförallt då vi behöver få hjälp utifrån.
    Du måste vara dukig på att använda ditt nätverk när du ska lösa problem och du kommer ofta att hitta nya sätt att se på problemet och få ny kunskap. Ofta kommer det sätt på vilket du har hanterat problemet att bli ifrågasatt, vilket kan vara konstruktivt när du har kört fast. Du måste vara duktig på att ventilera dina problem med dina vänner, din familj och med professionella. Du kommer inte bara att ha möjlighet att få ett nytt perspektiv, du kommer också att träna i att använda resurserna i din omgivning för att upptäcka dina egna begränsningar.
    Att dela sina problem med andra kan vara ett mirakelmedel mot stress. Att bli mött med förståelse och få möjlighet att se problemen annorlunda har en god effekt när det gäller att motverka stress.

    Struktur (att planera in vila – utan att vila)

    Många människor som lider av stress berättar om krävande dagar fulla av aktiviteter. Samtidigt har de svårt att leva upp till de krav som ställs på dem. Vi planerar ofta konstruktiva handlingar i vårt dagliga liv som borde resultera i konkreta belöningar – som till exempel arbetsrelaterade uppgifter, shopping, städning eller sociala åtaganden. Att planera och strukturera våra liv är ofta nödvändigt för att vår vardag ska fungera, men vi planerar ofta in för många saker i vår vardag – på det viset blir vår struktur en irriterande och stressig faktor i våra liv istället för något som är bra för oss. Här måste vi ta hänsyn till det som är viktigt i våra liv.
    Vad är nödvändigt att planera in i vår vardag?
    Vilka drömmar och förväntningar uppfyller du genom att planera på det sätt du planerar i dag? När du svarar på frågan, försök att tänka på vad det är du vill uppnå och fråga dig själv vilken av dina dagliga handlingar som gör att du kommer närmre ditt mål.
    Om du upplever att din dröm blir starkare och växer av det du gör, då är du på rätt väg – men när du upptäcker att du gör något som inte hjälper dig att uppnå dina mål, stanna då upp och tänk igenom hur den handlingen påverkar dina mål och huruvida du kan ta bort den. Du kan till exempel ersätta den med något som har en positiv effekt i förhållande till det du vill uppnå.
    Du måste också fråga dig själv hur du vill prioritera lugn och ro i din dagliga planering – har du tagit med det?
    Fråga dig själv om du verkligen kopplar av när du säger att du gör det?
    Eller gör du en massa saker som att kolla din mail, ringa viktiga telefonsamtal, diska och så vidare. Vi har ofta en tendens att tala om för oss själva vad vi måste göra. Detta kan vara jobbrelaterade uppgifter, konkreta handlingar, deadlines och andra nödvändiga saker – men vi glömmer ofta att tala om för oss själva att vi behöver vila. Vårt behov av vila ses som bortkastad tid och får bara tillgodoses på helgerna. Försök att planera in vila som en aktiv varibel som du tar hänsyn till i ditt liv, så att du avsiktligt väljer att tillbringa din tid på något som har positiv inverkan på ditt sinne och som ger energi, som till exempel att träna eller ta del i sociala aktiviteter och så vidare.

    Den inre dialogen

    Den inre dialogen är det som du säger till dig själv, upplever och känner när du ställs inför ett visst problem.
    Stress kan förvärras av din inre dialog, eftersom du ofta kommer att upptäcka ditt dåliga samvetes röst och dina krav. I den inre dialogen kan du tolka situationer och känslor som du upplever, och den inre rösten kontrolleras ofta av tankar och känslor. Den inre rösten dyker upp som ett virrvarr av känslor, tankar och bilder som kan vara svåra att dechiffrera. Ofta kommer du att kunna märka två sidor i din inre dialog – antingen en negativ eller en positiv.
    Dessa två typer är visar på hur du känt inför det som du har upplevt i en situation, en arbetsuppgift och så vidare. Ju längre du funderar över något, ju mer utsätter du dig själv för stress. Dessutom måste du vara medveten om vad dina tankar handlar om. En positiv tanke kunde ha löst en uppgift på ett tillfredsställande vis, såvida du lägger ner energi på att återkalla de positiva tankarna. De inre tankarna kan handla om att känna sig stolt, att se sig själv som en vinnare och att se att din chef ler mot dig. Den här typen av tankar stärker din självbild, ditt självförtroende och ditt egenvärde. Men det blir mer komplicerat när du upplever något negativt.
    Det kan också handla om en dålig upplevelse som du har haft, där du känner dig osäker – du tycker inte att du är värd något och du känner att det är omöjligt att komma till rätta med problemet.
    Exemplen är helt normala och de visar hur en situation, som härrör från två olika upplevelser, kan tolkas. Här måste du vara medveten om vad du säger till dig själv och framför allt vilka möjligheter du ger dig själv vad det gäller utveckling och aktiv problemlösning. Den inre dialogen kan öppna upp nya möjligheter eller begränsa dina val. Ofta relaterar vi till negativa upplevelser med känslor som smärta, sorg, frustration och så vidare. Våra tankar leder oss i den här riktningen och vi har svårt för att sätta oss upp mot dem. Dessutom drabbas vi av en känsla av att känna oss begränsade och rädslan att inte vara duktiga nog. Tankar som ”Jag kommer aldrig att klara av…” och ”om jag inte gör det i dag, så kommer jag aldrig att göra det, stänger oss aktivt av från de möjligheter som skulle kunna hjälpa oss.
    Du måste vara medveten om vilken slags inre dialog det är du har: diskutera den med dig själv och håll utkik efter alternativ. Om du väljer att tänka tankar som “Jag kommer att hitta en lösning på det här problemet” ger du dig själv möjligheter att göra det och du kommer troligtvis att börja leta efter en lösning. Därför, kan den inre dialogen korrigeras och den kan göras mer ändamålsenlig genom hur du väljer att relatera till den och hur du ställer dig till problemet.
    På grund av negativa erfarenheter glömmer vi ofta den kompetens som vi själva har och vi blir lätt distraherade och reagerar med ilska och frustration eftersom känner att vi inte räcker till. Vi vänder då vår ilska inåt och fokuserar på vårt självförtroende och vårt egenvärde. Problemlösande handlar ofta om att acceptera, på ett objektivt och analytiskt plan, vad vi gjorde fel och acceptera att vi inte kan göra allting rätt hela tiden. Det är också viktigt att vi kan hantera vår egen frustration, ilska och sorg och att vi accepterar att dessa känslor är en del av livet. Istället för att fly från känslan och använda den mot oss själva är det viktigt att omvandla den till konstruktiv energi, där vi erkänner och accepterar det här som en reaktion på det vi har upplevt.
    I vårt känsloliv kan vi aktivt leta efter de känslor som har en positiv effekt på oss och lära av dem som har en negativ effekt på oss. Det handlar inte om att vi ska skydda oss mot de här känslorna, men att använda dem för att kunna upptäcka vad som fungerar och vad som inte fungerar i våra liv. Om vi accepterar det här kommer vi att förstå varför vi reagerar som vi gör och när vi väl har gjort det kan vi lägga ner mindre energi på att kämpa emot. Istället kan vi frigöra mer energi, som gör det möjligt för oss att angripa problemet på ett mer konstruktivt sätt.
    På det viset kan du motarbeta de inre stressfaktorerna och använda din energi till att lösa problemet. Den här kunskapen kommer ofta att leda till mer ändamålsenliga metoder, som du kan använda som en naturlig variabel i ditt liv. Härigenom kommer du att bli bättre på att lyssna på dig själv och på att förstå dig själv – och i slutändan kan detta förebygga stress.

    « Bakåt...
     
     
     
     
    Fitness Directory | Indoor cycling | Fitness & exercise group | ABC of fitness | Find Exercise Friends | fitness, training, exercise | Fitness linked words | ExerciseOrganizer.com
    Top Sites Fitness